Heliga Birgitta är en av de mest uppmärksammade svenska kvinnorna genom tiderna. Hennes Himmelska Uppenbarelser har lästs och studerats av otaliga människor i många länder och åtskilliga hyllmeter litteratur finns skrivet om henne och om den orden, Vår Frälsares Orden, som hon grundade och som påven Urban V godkände 1370.

Heliga Birgitta, Birgitta Birgersdotter föddes år 1303. Hennes far var lagman i Uppland och hennes mor Ingeborg Bengtsdotter var släkt med kungen Magnus Eriksson ur Folkkungaätten. Efter moderns död år 1314 blev Birgitta omhändertagen av sin moster Katarina på Aspanäs i Småland men blev i tidiga tonåren bortgift med Ulf Gudmarsson, sedemera lagman i Närke och de fick åtta barn tillsammans. Birgitta hade som barn en önskan om att få gå i kloster, men giftermålet med Ulf hindrade henne. Hennes make var dock mycket religiös och tillsammans vallfärdar de till flera heliga platser, bl.a. till Nidaros i Trondheim år 1339 och till St. Jakobs grav i Spanska Compostella.

Ulf dog 1344 i Alvastra kloster och Birgitta tillbringade en lång tid där för att få klarhet om Guds vilja. Under denna period började hon få flera och längre uppenbarelser, hon kallades att bli Guds språkrör och hon fick Frälsarens Ordensregel uppenbarad för sig.

År 1335 hade Birgitta blivit kallad till hovet för att vara drottning Blankas rådgivare. Kung Magnus Eriksson och Drottning Blanka testamenterade 1346 Vadstena kungsgård till ett blivande kloster och följande år testamenterade de även en stor summa pengar för klostrets bildande. År 1349 begav sig Birgitta till Rom för att bland annat få påvens godkännande att grunda ett kloster enligt hennes ordensregel men det skulle dröja ända till 1370 innan påven Urban V godkände den.

Vistelsen i Rom var för Bigitta en pilgrimstid som varade från avresan från Sverige 1349 till hennes död 1373. Hon gick dagligen till ett antal kyrkor och heliga platser i Rom för att be vid martyrernas och helgonens heliga gravar. Hon gjorde också flera längre pilgrimsfärder till andra platser i Italien och tillsist den sista stora resan till det Heliga Landet sommaren 1372.

Barnen Birger och Katarina förde Birgittas kvarlevor den långa vägen tillbaka till Vadstena där arbetet att bygga upp klostret redan startat.

Under år 1377 inleddes kanonisationsprocessen i Rom. Den 7 oktober 1391 helgonförklarades Birgitta och fem år senare utropades hon till Sveriges skyddshelgon.

Den 1 oktober 1999 utnämndes hon av påven Johannes Paulus II till Europas skyddshelgon tillsammans med den heliga Katarina av Siena och heliga Theresia Benedicta av Korset (Edith Stein).